Bolagsavtal

I dokumentet nämns Lag om handelsagentur. Här definieras en handelsagent som den i en näringsverksamhet som har avtalat med en annan, huvudmannen, att för dennes räkning självständigt och varaktigt verka för försäljning eller köp av varor genom att ta upp anbud till huvudmannen eller sluta avtal i dennes namn (1 §).

Avtalsfrihet

Avtalsfrihet råder på området vilket innebär att ett avtals villkor samt den praxis som har utbildats mellan parterna samt handelsbruk eller annan sedvänja gäller före lagen (2 §). Det innebär att avtalet behöver vara väl utformat och rätt belysa båda parters intentioner.

Parterna

Parterna måste komma överens om vilket uppdrag inom Leverantörens verksamhet som Agenten får verka inom. En geografisk avgränsning såsom att agentens uppdrag gäller i t.ex. Sverige, Norden, Europa eller Sydostasien är vanligt förekommande. Man använder även benämningen distrikt för området eller kundkretsen.

Området och Produkterna

Härefter ska parterna på ett tydligt sätt precisera det som i avtalet dels kallas för ”Området”, vanligen en geografisk avgränsning, dels specificera exakt vilka produkter som ska omfattas av agenturen, i avtalet benämnt som ”Produkterna”. Produkterna kan avse ett helt eller delar av ett produktsegment, eventuellt även produkter som vidareutvecklats och även ersättningsprodukter. Dessa delar ska även specificeras på denna avtalspunkt.

Exklusivitet

Om rättigheterna i avtalet av upplåtelsen av agenturen ska vara exklusiva ska detta också framgå och det innebär att Agenten då ensam har rätten att marknadsföra produkterna i området.

Varumärke och marknadsföring

Frågan om hur varumärket får användas av Agenten inom Området och hur kostnaderna för marknadsföringen ska fördelas mellan parterna är också viktigt att reglera i detalj i avtalet.

Förpliktelser

Både Leverantören och Agenten har enligt avtalet förpliktelser gentemot den andra parten.

För Leverantören gäller att hålla Agenten uppdaterad med information och erforderligt material och arbetsredskap för uppdragets genomförande. Leverantören är också skyldig att reklamera eventuell brist i Leverantörens genomförande av uppdraget inom skälig tid, vilket innebär så snabbt som möjligt. Leverantören äger rätt att omedelbart låta avtalet upphöra för det fall Agenten på betydande sätt misskött uppdraget.

Agenten har fler förpliktelser att iaktta gentemot Leverantören. Kvaliteten på Agentens genomförande av uppdraget är högt satt: Dels krävs ett fackmannamässigt genomförande och utöver detta ska omsorg och skicklighet iakttas. Ur Agentens synpunkt bör denna punkt särskilt beaktas i förhållande till punkt 11 Ansvar i avtalet. Agenten är ålagd att ange vad som krävs för att genomföra uppdraget både när det gäller tidsåtgång och erforderligt underlag. Detta kräver arbete och planering av Agenten.

Avgångsvederlag

Avgångsvederlag är en ersättning som kan utgå till Agenten om vissa speciella förutsättningar är uppfyllda. En Agent har enligt lagen rätt till avgångsvederlag om han under avtalsförhållandet tillfört Leverantören nya kunder och/eller då han väsentligt utökat handeln med befintliga kunder. Avgångsvederlaget utgår då i samband med avtalsslutet som en kompensation för framtida förlorad provision.

Rätten till ersättning är dock avhängig av att Leverantören kommer att ha väsentliga fördelar av de aktuella kunderna även efter avtalsslut, samt att det är skäligt att ersättning skall utgå.

Trots att handelsagenturlagen funnits i drygt tio år har frågan om avgångsvederlag behandlats ytterst sparsamt i såväl de svenska domstolarna som i den svenska doktrinen. Vid tolkning av rekvisiten i 28 § HaL finns därför ingen lättillgänglig hjälp i den svenska rätten. Tack vare att lagen bygger på ett EG-direktiv kan dock ledning sökas utomlands i de länder som valt att införliva samma avgångsvederlagsmodell som Sverige, den tyska modellen.

• Agentavtal 2025
  Ladda ner
• Agentavtal Tysk 2025
  Ladda ner
• Agentavtal Engelsk 2025
  Ladda ner
• Checklista agentavtal 2025
  Ladda ner

Parter

Konsultavtalets parter är Beställaren och Leverantören.

Inledningsvis är det av stor vikt att korrekt ange vilka parterna är och för Beställaren att kräva att Leverantören uppvisar ett giltigt F-skattebevis för sin verksamhet. För Beställaren särskilt gäller att i förhand ha skaffat sig god kunskap om Leverantören.

Bakgrund

Här preciseras den inledande intentionen med avtalet. Parternas respektive verksamheter beskrivs. Denna beskrivning har sin betydelse för avtalstolkning vilket kan komma att användas vid en framtida tvist mellan parterna.

Uppdraget/Konsultjänsten

Typiskt sett är det viktigt för Beställaren att avtalet inte framstår som ett anställningsavtal. Därför bör det framgå att det är ett visst resultat som Konsultens uppdrag innefattar, som inte kan förväxlas med en anställning. Avtalet ska därför innebära att Konsulten i sin verksamhet ersätts med arvode för sin insats och inte en lönebaserad ersättning.

Hur konsultavtalet är formulerat är avgörande. Skatteverket kan utifrån avtalet bedöma att Konsulten räknas som en arbetstagare och då måste Beställaren bekosta anställningsförmåner som betald semester och pension samt uppfylla reglerna om anställningsskydd.  

Viktigt är också att avtalet på ett noga sätt beskriver vad Konsulten ska göra samt vilka regler som gäller om han inte efterlever detta.

Beställaren ska ställa kravet att Konsulten har en specialistkompetens i det som uppdraget omfattar.

Immateriella rättigheter

Utgångspunkten är att den som skapar resultatet också har de immateriella rättigheterna till det som har skapats.

För Beställarens del behöver man formulera att dessa rättigheter överlåts från Konsulten till Beställaren. Därför vill man gärna som uppdragsgivare att avtalet är tydligt med att rättigheterna till det som Konsulten har skapat ska övergå till uppdragsgivaren.

• Allmänna villkor för konsulttjänster (Allmänt) 2025
  Ladda ner
• Allmänna villkor för konsulttjänster (Utveckling) 2025
  Ladda ner
• Avtal om konsulttjänster (Utveckling av produkt) 2025
  Ladda ner
• Avtal om konsulttjänster (Visst projekt med arvode efter utfall) 2025
  Ladda ner
• IT-konsultavtal _löpande uppdrag_ 2025
  Ladda ner
• IT-konsultavtal _resultatinriktat uppdrag_ 2025
  Ladda ner

Parter

I Franchiseavtalet preciseras parterna var för sig som Franchisegivaren respektive Franchisetagaren och gemensamt som ”Parterna”.

Bakgrund

Båda parternas respektive verksamheter ska beskrivas och tydlighet i denna del har stor betydelse för detta avtal.

Franchising är en speciell form av distributionsavtal där ett huvudsyfte är att formen genomgående är ett enhetligt affärskoncept. Detta gör att denna typ av distributionsavtal blir mer strikt än övriga typer av distributionsavtal och medger inte något förhandlingsutrymme för Franchisetagaren. Avtalsmässigt måste därför även Franchisetagaren godta samtliga avtalsvillkor.

Franchising bygger på att det enhetliga affärskonceptet på varje enhet distribuerar ett av Franchisegivaren bestämt sortiment av varor och tjänster där den huvudsakliga marknaden är riktad mot konsumenter. En grundläggande princip är att avtalet följer en likabehandlingsprincip så att samma avtalsvillkor gäller för samtliga Franchisetagare inom samma Franchise.

Exempel på svenska Franchisekedjor är Pressbyrån, Sibylla, Q8 och Svensk Direktreklam.

I Franchiseavtalet står i punkt 2.2 att när Parternas anförda bakgrund preciserats anses Parterna ha kommit överens om ett samarbete. Särskilt Franchisetagaren behöver då ha tillräcklig insikt om avtalets innebörd.

Försäljning

Rätten till försäljning av det som Franchisingen omfattar ska preciseras i en Handbok/Manual i särskild bilaga. Vad Bilagan under 3.1 i Franchiseavtalet ska innehålla exemplifieras. I manualen finns utförliga beskrivningar och regler till ledning för Franchisetagaren.

Etableringen bygger på en ensamrätt för Franchisetagaren. Denna ska preciseras i ”Området” och Franchisegivaren avstår från att etablera sig där, genom att inte teckna nya Franchiseavtal inom Området. Franchisetagaren kan också få en utökad ensamrätt i samråd med Franchisegivaren. Avtalet ska innehålla en definition av kunder inom Området, där man talar om slutkund som vanligtvis är konsumenter.

En viktig regel i avtalet är förbudet för Franchisetagaren att sälja produkter som konkurrerar med Franchisegivarens produkter. Detta hänger ihop med den ensamrätt till konceptet som Franchisetagare får i avtalet samt den enhetliga utformning som gäller för Franchising.

På samma sätt som en återförsäljare säljer Franchisetagaren i eget namn och för egen räkning. En Franchisetagare arbetar dock i större beroende till Franchisegivaren genom detaljerade avtalsföreskrifter om hur affärskonceptet ska läggas upp, bedrivas och fortlöpande granskas.

Lag (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet reglerar Franchisegivares informationsskyldighet i Sverige.

Lagen syftar till att

• Stärka en blivande Franchisetagares ställning i de förhandlingar och diskussioner som föregår undertecknandet av ett Franchiseavtal.
• Franchisegivare ska i god tid innan ett franchiseavtal upprättas ge Franchisetagaren information om avtalets innebörd och övriga förhållanden som behövs med hänsyn till omständigheterna.
• Franchisegivaren ska redogöra för innehållet i franchiseverksamheten, hur de ekonomiska villkoren ser ut, villkoren för uppsägning av Franchiseavtalet och form för tvistelösning.
• Underlåtenhet för Franchisegivaren att följa informationsskyldigheten kan leda till att Marknadsdomstolen ålägger Franchisegivare vid vite att lämna Franchisetagaren informationen.

Marknadsföring m m

Avtalsvillkoren för hur marknadsföringen ska gå till återfinns under punkt 4. Här behandlas även hur varumärket i Franchisingen får användas.

Användning av kassasystem och Leveransvillkor

I punkt 5 och 6 tas frågorna upp.

Villkor för inköp från Franchisetagaren

Inköpspriset ska definieras, d v s vad Franchisetagaren ska betala för Franchisegivarens varor. Franchisetagaren får själv sätta prisnivån gentemot slutkund.

Enhetligt pris gäller för Franchisetagarens inköp av skyltmaterial och produktkataloger m m.

Avgiften

Den avgift Franchisetagare ska reglera till Franchisegivare sker ofta på procentbasis av omsättningen. Annan beräkningsgrund kan förekomma. Olika avgiftsslag gäller för handel via Internet och butikshandel, bl. a. för att de är i olika grad resurskrävande när det gäller arbetskraft.

Bestämmelser om försäljning till kreditkund

Enhetlig hantering av kreditkunder är av vikt i franchising och är ett exempel på den kontroll av de ekonomiska förehavandena som Franchisegivaren styr över.

Rätt till insyn för Franchisegivaren i Franchisetagarens räkenskaper

Bygger på samma princip som föregående stycke. Detta fall avser kontroll av försäljningen som ska vara underlag till den avgift som Franchisetagaren ska erlägga.

Övriga avtalspunkter kräver inga särskilda kommentarer förutom att särskild noggrannhet behöver iakttas för hur sekretessklausulen utformas i punkt 12. Hur ansvaret för eventuella skador ska formuleras är också av stor betydelse.

• Checklista franchiseavtal 2025
  Ladda ner
• Franchiseavtal 2025
  Ladda ner
• Franchiseavtal Engelsk 2025
  Ladda ner
• Sekretess- och konkurrensklausul för franchisetagare m.fl. 2025
  Ladda ner

Inledning

Bolagsmännen i handelsbolag ska gemensamt bedriva näringsverksamhet. Det gemensamma åtagandet i denna bolagsform är påtagligt. Handelsbolaget består av två eller fler bolagsmän som är delägare. I handelsbolagsformen är bolagsmännen personligt ansvariga för bolagets avtal och skulder.

Det är delägarna som ska betala skatt om företaget går med vinst och det är även delägarna som har ansvaret för eventuella skulder som bolaget inte har råd att reglera.

Ansvaret är för delägarna dessutom solidariskt vilket innebär att alla delägare är fullt ansvariga för varandras agerande i bolaget.

Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag är gällande lag på området.

Anmälan till Bolagsverket om registrering av handelsbolag ska innehålla:

• Namnförslag
• Verksamhetsbeskrivning
• Vilka som ska vara bolagsmän (delägare)
• Vilka som ska vara firmatecknare

2 kap 1 § lagen om handelsbolag och enkla bolag: Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets bestånd bestäms genom avtal.

Avtal

Bolagsavtal är inte tvingande men anses just i förhållande till både det personliga och solidariska ansvaret för delägare som en viktig del delägarna emellan. Det vanliga är att ansvaret i handelsbolaget delas upp mellan delägarna. På grund av det gemensamma ansvaret kräver varje ändring i bolagsavtalet full majoritet av delägarna. Avtalet ska också avhandla frågan om hur ny delägare ska kunna tillträda i bolaget och hur ett utträde ska ske. Se § 2 i Handelsbolagsavtalet och i nedan § 7.

I 2 kap. 4 § Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag stadgas att ett bolagsavtal kan träffas för bestämd eller obestämd tid eller för en bolagsmans livstid.

I § 3 och § 4 upptas två tvingande regler. Dels ska ordet handelsbolag vara med i bolagets firma, d.v.s. bolagets namn. Dels ska orten för var verksamheten ska ha sitt huvudkontor anges.

Startkapital

Det finns inte reglerat i lagen att startkapital ska inges för handelsbolag. I 5 § finns en tabell för varje bolagsmans insats som kan användas om bolagsmännen väljer att använda sig av startkapital.

§ 6 är tvingande på så sätt att inget annat räkenskapsår än kalenderår får förekomma i handelsbolag. Brutet räkenskapsår är inte tillåtet.

§ 7 tar upp frågan om utträde ur handelsbolag som måste ske med samstämmighet. Det krävs framförhållning i och med att skriftligt varsel ska ske minst tre månader innan utträdet och där ska även dagen för utträdet preciseras. Utträdandedagen för med sig att aktuell bolagsman i juridisk och ekonomisk mening inte kan agera för handelsbolaget.

§ 8 även frågan om likvidation ska ske samstämmigt av samtliga bolagsmän, men en enskild bolagsman kan ta upp frågan. När bolagsmännen inte är ense kan likvidator utses av tingsrätt. Även uteslutning av bolagsman kan under vissa förutsättningar förekomma.

• Checklista handelsbolagsavtal 2025
  Ladda ner
• Handelsbolagsavtal 2025
  Ladda ner

Inledning

Kommanditbolag har en uppdelning av bolagsmän vilka beskrivs i Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

I lagen definieras kommanditbolag enligt följande:

Ett kommanditbolag är ett handelsbolag i vilket en eller flera bolagsmän har förbehållit sig att inte svara för bolagets förbindelser med mera än han har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. En sådan bolagsman kallas kommanditdelägare. Annan bolagsman i kommanditbolaget kallas komplementär.

Kommanditbolag ska ha två eller flera bolagsmän som kan vara fysiska eller juridiska personer. Precis som med handelsbolag föreligger inget krav på att ha ett stort startkapital eller att ha någon revisor. Kommanditbolag lämpar sig som företagsform om bara en av bolagsmännen är den som i huvudsak är den som är drivande.

I ett kommanditbolag ska det finnas minst en bolagsman med ett begränsat ansvar (kommanditdelägare) och minst en med ett obegränsat ansvar (komplementär).

Avgränsning för kommanditdelägare

I 3 kap. 2 § Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag stadgas att inte samtliga bolagsmän får vara kommanditdelägare. Stiftelser eller ideella föreningar får inte vara komplementärer. Åsidosätts dessa föreskrifter, anses bolaget som handelsbolag enligt 2 kap.

Komplementären svarar för kommanditbolagets skulder med hela sin förmögenhet och är personligt ansvarig för företagets skulder och att avtal hålls. Komplementärens ansvar är dessutom solidariskt gentemot bolagets fordringsägare. Det innebär att komplementärer har ett gemensamt ansvar och att den som har en fordran på företaget kan kräva betalning av hela beloppet hos vem som helst av dem. Om en ny komplementär tillträder svarar denne även för alla tidigare skulder i bolaget.

Avtalet

§ 1 Bolagsmännen ska beskriva sin verksamhet och en sådan beskrivning är alltid avtalsbärande.

§ 2 För att kunna registreras som kommanditbolag ska bolaget ha ”kommanditbolag” i sin firma.

§ 3 Bolagets verksamhetsort ska preciseras.

§ 4 Bolagets insatskapital ska preciseras och i § 5 ska de olika insatsnivåerna och antal andelar fördelas mellan bolagsmännen.

§ 7 Bolagets firma tecknas gemensamt av komplementärerna, vilket kräver bra samordning.

§ 8 Kommanditbolags räkenskapsår kan inte vara annat än kalenderår.

§ 9 Tar upp frågan om utträde ur kommanditbolag som måste ske med samstämmighet. Det krävs framförhållning i och med att skriftligt varsel ska ske minst tre månader före utträde och där ska dagen för utträdet preciseras. Utträdandedagen för med sig att aktuell bolagsman i juridisk och ekonomisk mening inte kan agera för kommanditbolaget.

§ 10 Även frågan om likvidation ska ske samstämmigt av samtliga bolagsmän, men en enskild bolagsman kan ta upp frågan. När bolagsmännen inte är ense kan likvidator utses av tingsrätt. Även uteslutning av bolagsman kan under vissa förutsättningar förekomma.

Avtalets giltighet

Av § 12 framgår att bolagsavtalet är giltigt tillsvidare och upphör först 6 månader efter att bolagsman sagt upp avtalet. Kommanditbolag har genomgående långa tidsfrister.

• Andelsbevis (Kommanditbolag, kommanditdelägare) - Framsida 2025
  Ladda ner
• Andelsbevis (Kommanditbolag, komplementär) - Framsida 2025
  Ladda ner
• Checklista kommanditbolagsavtal 2025
  Ladda ner
• Kommanditbolagsavtal 2025
  Ladda ner

Parter

Kommissionsavtals Parter beskrivs i Kommissionslag (2009:865)

1 § Denna lag gäller uppdrag att för en annan persons räkning men i eget namn sälja eller köpa lös egendom.

Den som har åtagit sig uppdraget kallas kommissionär. Den för vars räkning försäljningen eller köpet ska ske kallas kommittent. Om uppdraget faller inom området för en av kommissionären bedriven näringsverksamhet, kallas kommissionären handelskommissionär.

Kommissionärens och kommittentens avtal kallas kommissionsavtal.

Avser uppdraget handel med finansiella instrument, gäller inte 10, 12, 33, 34 och 39–42 §§.

Både köp och försäljning

Kommissionärens uppdrag, enligt lagen, kan bestå av att även köpa produkter för kommittentens räkning även om det vanligast förekommande är försäljning. Gemensamt för både försäljnings- och köpuppdrag är att kommissionären endast är en mellanman och aldrig har äganderätt till produkterna.

Avtalsmodeller

Avtal med mellanman medför att det är fråga om två olika avtal och som stödjer sig på två olika lagar. Mellan kommittenten och kommissionären är det ett kommissionsavtal och mellan kommissionären och kunden är det ett köpeavtal. Kommissionsavtalet mellan Kommissionär och Kommittent reglas av Kommissionslagen och Kommissionärens köpeavtal med kund regleras av Köplag (1990:931).

Bakgrund

Själva ramen för avtalet stakas ut. Intentionen med avtalet beskrivs och Parterna är härigenom överens om ett samarbete i enlighet med avtalet.

Kommissionsterritoriet

Parterna ska komma överens om räckvidden för Kommissionärens uppdrag och i avtalet närmare precisera detta. Parterna kan själva skräddarsy avtalet.

Kommissionsavtalets omfattning

I denna del förklaras vilka produkter som under punkten ”Produkterna” Kommissionären ska få rätt att försälja för Kommittentens räkning.

Slutkunder

Kommissionärens slutkunder ska preciseras och namnges.

Produkterna

När antalet Produkter tillkommer ska dessa tecknas i särskild bilaga som har vissa formkrav. Detta beror på att bilagan ska få giltigheten att inkorporeras i huvudavtalet och blir giltig från det datum den dagtecknas.

Redovisning

Reglerna för redovisning beskrivs i punkt 6. Detta system är framtaget för att Parterna ska ha en metod för att hålla reda på leverans och pris.  Kommissionären har en redovisningsplikt tre månader efter den månad Produkterna levererats till honom. Kommittenten förser leveransen med en Kommissionsnota. Notan består av det sammantagna beloppet för Produkterna vid leveransen med avdrag för moms.

När Kommissionären redovisar till Kommittenten kommer hans ersättning uppgå till det han sålt för minus de belopp slutkunderna betalt, Provision enligt avtalet i punkt 7 samt avdrag för lämnade returer.

Provision

Kommissionärer får provision på sina försäljningar. Den kommissionär som inte har någon försäljning på Produkterna blir utan ersättning. Rätt till ersättning kan dock utgå för vissa kostnader som för telefonsamtal, brev, försäkringspremier om de inte är inkluderade i Provisionen.

Efterprovision

Under vissa förutsättningar kan Kommissionären ha rätt till provision när avtal träffats efter huvudavtalets slut.

Leverans

Det är Kommittenten som står för och ansvarar för leveransen av Produkterna. När Produkterna kommit i Slutkundernas besittning övergår ansvaret på Kommissionären.

Ansvar för Slutkundernas betalning

Skulle Slutkund underlåta att reglera det belopp de är skyldiga är det Kommittenten som har det ekonomiska ansvaret för detta. För Kommissionärens del innebär detta att den förlust som uppstår avräknas från resultatet och att han blir av med sin Provision när Slutkunden inte betalt.

Marknadsförhållande

Avtalsförhållandet kräver ett bra affärsmässigt samarbete mellan Parterna och det regleras med en tvingande avtalspunkt om ett ömsesidigt informationsutbyte inom Kommissionsterritoriet.

Uppsägning

Kommission medför påtaglig planering och uppsägningstiden ska motsvara detta. Tre månaders skriftlig uppsägning krävs därför.

Kommissionslagen

Lagen gäller som utfyllnad, om det är frågor som inte omfattas av avtalet. Det råder sålunda avtalsfrihet Parterna emellan, så avtalet gäller framför lagtexten.

Tvist

Med hänsyn till att kommission hör till en avtalstyp som affärsmässigt kan behöva visst skydd är det skiljeförfarande som används. Ett skiljeförfarande är snabbt och effektivt samt konfidentiellt.

• Checklista kommissionsavtal 2025
  Ladda ner
• Kommissionsavtal - Ej exklusivt 2025
  Ladda ner
• Kommissionsavtal - Exklusivt 2025
  Ladda ner