Resesäkerhet

Resor i nutid är alltmer komplext, media överöser oss med inslag om händelser överallt i vår omvärld. Vi påverkas alltmer av globaliseringen, det som händer i andra världsdelar och länder kan påverka oss hårt, vilket gör att Sverige som nation behöver vidta åtgärder för att invånare ska känna sig trygga. Ofta nyanseras våld, kriminella handlingar och andra element som underbygger ökade hot- och riskbilder. Vi har även fått lära oss att hot- och risker över tiden är att betrakta som föränderliga, de byter snabbt riktning, omfattning och djup vilket allt oftare ställer höga krav på vår planering innan avresa. Det är ju så, att varje dag är en ny resa för oss.

Vad är en negativ händelse eller störning

En händelse eller störning är att betrakta som negativ om den har stor inverkan på fastställd resplan och eller om till exempel affärsmål ej kan genomföras. Nedan punkter nyanserar några, men inte alla faktiska förhållanden att beakta inför resor. Punkterna nedan vittnar om att det ställs höga krav på organisationen och personen som ska resa att planera en så bra resa som möjligt.
Punkter skildrar underbyggande händelser och företeelser som kan utgöra element för ökade eller förändrade hot- och riskbild/er:

• Naturkatastrofer
• Nationella eller internationella konflikter, spänningar eller tvister
• Nationella eller internationella politiskt betingade händelser som kan ge upphov till ökade hot- och risker genom att driva partipolitiska visioner– kan i vissa fall anses vara särskilt viktig ur den aspekt att politiken många gånger styr eller reglerar minst en nations intressen. Det kan i sig avhandla bland annat maktfaktorer eller andra strukturer som exempelvis: Militär, religion, penning/valuta, invandringsfrågor, marknad, användning av naturresurser eller investeringar m.fl. Nivån präglas också av som i andra nämnda sammanhang förhandlingslägen, konventioner och samarbeten
• Nationell och internationell brottslighet (det senare med företrädesvis organiserad brottslighet)
• Miljöhot som i nutid kan omfatta dels okunskap, men också ett visst mått av brottslighet
• Kulturella betingelser som olikheter och sedvänjor
• Medicinskt och mentalt tillstånd
• Terrorism vars mål är att sätta skräck hos befolkning och grupperingar genom att företrädesvis använda våld
• Nationell eller internationell verksamhet, världen får kunskap om mål, syften och operationer som inte är officiella – whistle-blower-aktiviteter
• Hantering av företagshemligheter och eller sekretessbelagda uppgifter, tillika hantering av informationsbehandlingsresurser (exempelvis dator, mobiltelefon, fax, kopiatorer, minnesmedia eller kollegor) – hantering/behandling av dessa kan leda till förhöjd hot- och riskbild emot de personer som hanterar klassificerad information eller informationsbehandlingsresurser
• Beteende betingat, uppförande, val av klädsel, samtalsämnen och språk

Arbetsmiljölag (1977:1160)

I Sverige har vi arbetsmiljölagstiftningen. Ändamålet med denna lag är att i huvudsak säkerställa ett systematiserat arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa, olycksfall och att uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen är omfattande för personsäkerhet bland annat när det gäller hot, fysiskt eller mentalt våld, beredskap för första hjälpen och krisstöd som även omfattar mentalt omhändertagande. Arbetsmiljöverket i Sverige har ett brett utbud av föreskrifter inom området.

Informationssäkerhetsstandarden ISO/IEC 27001

Informationssäkerhetsstandarden är en ISO-standard och den innehåller både vägledning och krav som berör personsäkerhet i flera avseenden. Ur informationssäkerhetsperspektiv så är information- och informationsbehandlingsresurser av särskilda betydelser skyddsvärt. Personella resurser utgör den största resursen som behandlare/hanterare av både information- och informationsbehandlingsresurser. Det här betyder bland annat att personella resurser måste säkerställas och åtnjuta skydd i relevant utsträckning, för att den personella resursen ska vidmakthålla skyddsåtgärder för information- och informationsbehandlingsresurser. Standarden avhandlar till exempel personkontroll, kontinuitetsplanering m.fl. områden.

OHSAS 18001 (Occupational Health Security and Safety)

OHSAS är en standard som kan ligga till grund för ett ledningssystem för arbetsmiljö. Ledningssystemet blir en struktur för hur organisationen arbetar med sina arbetsmiljöfrågor och kan utgöra underlag för certifiering. Det omfattar uppföljning, utvärdering och redovisning av miljöarbetet. Standarden är en krav- och vägledningsstandard. Standarden togs fram i ett internationellt samarbete mellan standardiseringsorgan, certifieringsföretag och representanter från näringslivet. Den första standarden togs fram av den brittiska standardiseringsorganisationen British Standards Institute (BSI). Standarden har antagits som nationell standard av allt fler länder, däribland Sverige, men det är inte en ISO standard. År 2007 hade OHSAS 18001 accepterats i mer än 80 länder. Standarden 18001 håller för dagen på att omarbetas för att bli en ISO standard, den kommer att få benämningen ISO 45000.

Med certifiering menas att ett certifieringsorgan formellt godkänner ledningssystemet. I Sverige ansvarar Standardiseringen I Sverige (SIS) för standarderna.

Planeringsarbetet för genomförande av resa ska alltid leda till och dokumenteras i en resplan för aktuellt resmål. Resplanen ska tilldelas resenär och dennes närmaste chef samt ett exemplar till personalavdelningen. Resplan ska godkännas av HR ansvarig eller annan person som har fått befogenheter och dokumenterat ansvar att godkänna resplaner.

Analys av inhämtade underrättelser ska ligga till grund för bedömning av allehanda skyddsåtgärder allt ifrån att besluta om resa ska ske, vilken materiel och utrustning som kan medtagas eller vilka utbildningar som behöver erhållas osv.

Vid planering av utlandsresa ska organisationen bedriva omvärldsbevakning, det innebär att organisationen inhämtar uppgifter som ska ligga till grund för riskanalys och riskhantering. Det kan vara värdefullt för organisationen att anlita specialist och expertkompetens i samband med planering och inhämtning av information, för att inhämtad information ska struktureras och vara förmedlingsbar, det kan även tänkas att utbildning utvecklas som har bärig från inhämtade underrättelser och det är av betydelse att överföring av kunskap omsätts till effektiv styrning osv.

Resplanen ska (bör) innehålla:

• Information om varför resan ska genomföras, uppdragsbeskrivning och vilken utrustning som behövs tas med
• Personuppgifter, vem eller vilka ska resa, vilka personuppgifter ska användas (inklusive externa parters personuppgifter ex kontakt personer som finns på resmål och liknande)
• Planerade aktiviteter som möten och transporter och uppgifter om dem, tider m fl. ska antecknas
• Det ska finnas relevant information om ambassader, konsulat, kontaktpersoner och andra inrättningar (ex vis sjukhus, apotek m fl.)
• Förfaranden vid förändringar och icke planerade aktiviteter ska meddelas
• Resenären ska erhålla Instruktioner, rekommendationer och skyddsåtgärder som exempelvis regler och råd för vad som gäller under resan
• Instruktioner och regler för hantering av information- och informationsbehandlingsresurser ska finnas i relevant utsträckning samt kommunikationsplan och dit hörande instruktion. Instruktionen för kommunikationsplan ska visa hur resenären ska kommunicera med sin egna organisation eller med kontaktpersoner under hela resan
• Information om vart resenären ska bo och hur resenären färdas mellan olika aktiviteter ska anges eller meddelas
• Inventering av material och utrustning som visar vad resenären har med under sin resa, det kan till exempel vara foton på kläder, arbetsrelaterade verktyg. Detta kan underlätta sökning av personal då kläder och utrustning kan identifieras
• Medicinsk plan ska finnas, då behov av vård och medicin uppstår ska resenären ha relevant information om apotek, sjukhus som exempelvis adress och kontaktuppgifter
• Utbildningsinsatser som krävs och erhållits av resenär innan avresa
• Det ska finnas en kris och katastroforienterad plan för resenär. Så att resenären vet vilka omedelbara åtgärder som kan behöva tas i händelse av kris. Det kan till exempel avhandla att resenären förutbestämt en destination att fly om så krävs och att det är kartlagt och utrett innan så långt som möjligt att resenären inte flyr till andra på olika sätt otrygga områden.

• Inventering av materiel och utrustning 2025
  Ladda ner
• Resesäkerhet - Checklista 2025
  Ladda ner
• Resesäkerhet - Instruktion och rekommendationer 2025
  Ladda ner
• Resplan 2025
  Ladda ner
• Utbildning resesäkerhet 2025
  Ladda ner

Det kan vara en utmaning för organisationer att känna till vad som är hot- och risker för organisationens resurser över tiden, därför är det av stor betydelse att riskanalyser och riskhanteringsprocesser återkommande genomförs och att skyddsåtgärder införs i förhållande till vad som är skyddsvärt för organisationen.

Riskanalys och riskhantering är de faktiska processer som utgör grund och förutsättning för att identifiera, bedöma och behandla hot och riskbilder ur minst tre dimensioner. I fråga om resesäkerhet ska riskanalysen belysa:

1. Aktuella risk- och hotbilder om det aktuella resmålet samt närliggande regioner och föreslå skyddsåtgärder
2. Aktuella behov för att säkerställa resenärens personsäkerhet och föreslå skyddsåtgärder
3. Behov av att säkerställa organisationens information- och informationsbehandlingsresurser och annan egendom
4. Den samlade kunskapen ska resultera i beslut om resa kan genomföras och definiera högriskområden i förhållande till organisationens egna skyddsnivåer och skyddsvärda resurser

Riskanalys- och riskhanteringsprocess ska utföras i god tid inför resor oavsett resmål, organisationen bör i samband med detta beakta om specialist- eller expertkompetens ska anlitas. Organisationen och resenären bör uppdatera sig om status för resmålet fram till avresa.

• Metodstöd - Behovs- och riskanalys samt riskhantering 2025
  Ladda ner