VECKANS KRÖNIKA
Motiverande samtal – ett redskap för förändring
Det finns ett stort antal samtalstyper beroende på situation. Svåra samtal, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, debriefingsamtal, konflikthanteringssamtal, krissamtal och motiverande samtal. Det som gör motiverande samtal så särpräglat är det faktum att det motiverande samtalet syftar till att aktivera individens egen motivation till att påbörja, fortsätta och fullfölja ett förändrat beteende.
Motiverande samtal (Motivational Interviewing) är ett förhållningssätt till kommunikation och innehåller principer, strategier och färdigheter som skall leda till ett mål och det finns alltid ett syfte med samtalet.
Historik och teori
Motivational Interviewing (MI) utvecklades under 1980–1990-talen av psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick och tar avstamp från psykologen Carl Rogers teori om samtalsledarens roll i det personcentrerade samtalet. Rogers anser att samtalsledarens förmåga att uttrycka empati, värme och äkthet är helt avgörande för att skapa förutsättningar för förändring. Det som ska genomsyra samtalet är därför personens självbestämmande och samtalsledarens tro på personens egen kraft till förändring.
Dessutom är MI influerad av forskarna James Prochaska och Carlo DiClemente som utvecklade den Transteoretiska modellen (TTM) som beskriver hur motivation och beteendeförändring sker över olika stadier. Enligt denna startar en förändringsprocess när en person av någon anledning börjar ifrågasätta sitt beteende och känner motstridiga känslor (ambivalens) inför sitt beteende. Ambivalensen ses som en nödvändig faktor för förändring och MI handlar om att undersöka och främja denna ambivalens.
Grunden i MI
Det är samtalsledarens uppgift att skapa en atmosfär som tillåter personen att kliva in i sitt eget reflekterande rum.
Inom motiverande samtal ses människan ur ett psykologiskt humanistiskt perspektiv. Några grundantaganden i detta perspektiv är att människan har en inneboende förmåga och önskan att välja det goda. Man ser det som centralt att människan ska få möjlighet att reflektera över sina tankar, känslor och handlingar och att varje person har ett behov av autonomi, att själv bestämma i de valsituationer hen ställs inför.
Samarbete
Samtalsledaren visar respekt för och samarbetar med personen med utgångspunkt i de tankar och idéer personen har om den aktuella situationen och eventuella förändringen. Samarbete innebär i detta fall att samtalsledaren bemödar sig om att vara en jämlik part i samtalet. Det är samtalsledarens uppgift att försöka se saker ur personens perspektiv.
Acceptans
Samtalsledaren uttrycker acceptans för personen, och samtalet utformas till största delen utifrån personens tankar och idéer om vad den vill, förmår och tycker är viktigt. En av samtalsledarens uppgifter är att se personen ur ett positivt perspektiv där hopp och förmåga är grundläggande. Acceptans är något samtalsledaren behöver uttrycka explicit. Detta innebär att samtalsledaren:
• betonar personens eget värde
• respekterar personens autonomi - be om lov
• bekräftar och belyser personens styrkor
• uttrycker empati
Medkänsla
Det är grundläggande att samtalsledaren är nyfiken på personen och uttrycker ett intresse för samtalets innehåll och fokus. Medkänsla kan i detta sammanhang förstås som två steg. Steg ett är en förmåga att uttrycka empati dvs. förmåga att sätta sig in i personens känslor och tankar utifrån dennes perspektiv och steg två tar språng utifrån den empatiska förmågan och formulerar ett åtagande om att vilja vara personen behjälplig.
Framkallande
Här ligger fokus på att framkalla i stället för att förmedla. Samtalsledaren behöver personens begreppsvärld för att kunna hjälpa till. MI utgår från att personen har tankar och idéer om hur den vill förändras och på vilket sätt det är möjligt (förändringsprat). Samtalsledarens uppgift är att locka fram och förstärka dessa tankar samt att tillsammans med personen utforma eventuella alternativ. Det ska vara alternativ som personen tycker är rimliga och som den vill och kan genomföra.
MI-samtalet
Nedan följer en modell över det motiverande samtalets fyra delar.
Kontaktskapande
Det krävs tillit för att en samtalsledare ska kunna hjälpa en person i dennes förändringsprocess. Således inleds samtalet med relationsbyggande. Denna första process domineras av att samtalsledaren lyssnar aktivt och med empatisk förståelse, i syfte att förstå individens värderingar och mål.
Utforska
När en tillitsfull relation är etablerad, är det dags att bestämma tema för samtalet. Samtalsledaren försöker därför ta reda på vad personen har för mål. Det är viktigt att ge utrymme åt personens eventuella egna fokus.
Framkallande
När ett mål för samtalet är formulerat följer nästa steg: framkalla. Denna process riktar tydligt framkallandet mot förändringsprat. Samtalsledaren använder sig då selektivt av kommunikationsfärdigheterna för att identifiera och locka fram personens skäl, förmåga och behov för förändring.
Beslut
Samtalsledaren hjälper individen att ta ett beslut. Eget tal om förändring förstärks. När väl ett beslut fattats av individen själv kan man gå vidare till att tala mer konkret kring en handlingsplan, eller återkoppla till tidigare skisserade handlingsalternativ.
Förändringsprat - början på förändring
Förändringsprat är uttalanden som indikerar förändring hos individen. Det kan vara uttalande om nackdelar med nuläget eller om fördelar med förändring eller optimistiska uttalanden om sin egen förmåga eller vilja att förändra.
Exempel på öppna frågor som sannolikt leder till förändringsprat:
• Vad är det som gör att du tycker att det är viktigt att förändra detta?
• Om du bestämde, hur skulle du göra för att lyckas?
• Vilka erfarenheter kan du ha nytta av i detta läge?
• Vilka av dina egenskaper kan vara dig till hjälp i detta?
• Vad är det som gör att du skulle vilja prioritera detta nu?
• Vad har du redan gjort?
När samtalet domineras av förändringsprat eller då personen berättar om redan provade eller tagna steg, bör samtalsledaren formulera frågor som har större fokus på aktiverande genom så kallade nyckelfrågor.
Exempel på frågor som sannolikt leder till aktiverande förändringsprat:
• Vad skulle kunna vara ett första steg?
• Du har en del valmöjligheter, vad tror du att ett rimligt steg för dig är?
• Vad är du redo att göra?
• Vad är det första du kommer göra för att nå målet?
• Vad tänker du göra nu?
Förändringspratet är ofta intrasslat i status quo-prat när personen överväger en förändring. Det är just det som utmärker ambivalensen. Personen upplever för- och nackdelar med den nuvarande situationen, samtidigt som personen upplever för- och nackdelar med en förändring. I dessa lägen är det viktigt att utforska, reflektera och ha fokus på förändringspratet.
Status quo-prat kan vara yttranden som ger uttryck för en vilja att inte göra något, en uttryckt oförmåga att förändra eller ett skäl till att inte göra något. Status quo-prat pekar på ickeförändring på samma sätt som förändringsprat pekar fram mot en förändring.
Vill du läsa mer om motiverande samtal? I vår mall PM Motiverande samtal – ett redskap för förändring kan du, utöver ovanstående, läsa om kommunikationsfärdigheter, reflektioner, sammanfattningar, frågeteknik och strategier.
VECKANS NYHET
Samtalsunderlag – ett underskattat verktyg
Meningsfulla samtal skapar närhet och förtroende, underlättar reflektion och kan leda till nya perspektiv och initiativ. Samtidigt finns det alltid risk för missförstånd som kan undergräva allt detta. På rätt sätt kan samtalsunderlagen ligga till grund betydande förbättringar inom flera olika områden. Hos DokuMera finner du många olika typer av samtalsunderlag som vi har listat här nedan.
VECKANS FRÅGA
Vad är viktigt vid ett utvecklingssamtal?
Vad är viktigt att göra när man ska genomföra ett utvecklingssamtal med en medarbetare? För att få ut så mycket som möjligt och för att utvecklingssamtalet ska bli givande för både parter är det viktigt att man förbereder sig själv väl och funderar över vissa punkter innan, under och efter samtalet.
LÄS MER >
