Sekretessavtal är av så stor betydelse att de ofta kan anses underskattade i en mängd olika typer av kontrakt. Man talar dels om avtalad sekretess som förekommer i form av såväl särskilda sekretessbestämmelser och klausuler i separat skrivna sekretessavtal.
Betydelsen av sekretessbestämmelser framgår också av att de fogas in som en del av avtalet i varierande typer av avtal. Ömsesidiga generellt hållna sekretessklausuler återfinns i avtal som uppdragsavtal, konsultavtal, agentavtal, aktieägaravtal, aktieöverlåtelseavtal, licensavtal och franchiseavtal – alla uppbyggda på olika former av samarbeten och där ett förtroendefullt agerande parterna emellan är avgörande.
Betydelsen av denna typ av avtal och klausuler har största vikt även i arbetslivet. Arbetsgivaren vill värna om att företagsspecifik know-how och information inte sprids ut på marknaden och kommer i händerna på konkurrenter.
Inga speciella formkrav gäller för sekretessavtal och tystnadsförbindelser, men avtalen behöver utformas i relation till vad som lagstadgats. Se lagen om företagshemligheter i ett eget kapitel. Avgörande för hur sekretessavtal formuleras är hur det egentliga informationsutbytet kommer gå till och om det föreligger fara för att företagshemligheter lämnas utan skydd.
Rätt typ av kunskap om den verksamhet avtalet handlar om är avgörande för en riktig rättsverkan vid utformningen av avtalet.
Ett sekretessavtal och en sekretessklausul förekommer dels i ömsesidigt bindande form, dels i ensidigt uppställda överenskommelser.
