Uppsägning på grund av personliga skäl

Att avsluta en anställning, där orsaken är personliga skäl, ställer stora krav på arbetsgivaren eftersom det oftast är en svår och krånglig process som måste skötas strukturerat.
Innehållsförteckning
      Visa mer/mindre

      Som arbetsgivare måste man kunna visa på att omständigheterna är tillräckliga för att det föreligger saklig grund för uppsägning av personliga skäl. Det kan därför många gånger vara svårt att avgöra om omständigheterna är tillräckliga. Att en person gör vissa fel i arbetet, eller har en personlighet som inte alltid uppskattas, kan i sig inte vara skäl nog att direkt skapa möjlighet att säga upp en person. Allt beror på omständigheterna. Är omständigheterna och skälen dessutom grova kan det istället bli aktuellt med avsked.

      Den generella process som behöver arbetas igenom, för att komma till en möjlig uppsägning, ser grovt ut som följer:

      1. Utredning och åberopa misskötsamheten (upplysning/varning till den anställde)
      2. Omplaceringsutredning (om det skäligen kan krävas)
      3. Underrättelse och varsel till anställd och ev. fackförbund
      4. Överläggning med fackförbund och anställd
      5. Skriftlig uppsägning

      Den svåraste och mest krävande delen är den första, dvs. utredning och samla bevis, dvs. arbetsgivaren ska ha gjort vad man kunnat för att komma till rätta med problemet.

      Vid felaktig uppsägning riskeras stora skadestånd och risk att anställningen kvarstår. Vid tveksamheter rekommenderas därför en kontakt med jurist.

      En arbetsgivare ska kunna förvänta sig att en anställd arbetar utefter förutsättningarna i anställningsavtalet, lagar, avtal, policyer och övriga regelverk. Beroende på vad det är och vilka problem de skapar på arbetet, kan hanteringen då bli lite olika, men däremot måste en arbetsgivare agera och ta tag i situationen.

      Exempel på oacceptabel misskötsamhet:

      • Upprepad olovlig frånvaro
      • Mycket låg arbetsinsats
      • Arbetsvägran
      • Allvarliga fel i arbetet trots instruktion och information
      • Upprepad sen ankomst
      • Olämpligt uppträdande internt och externt
      • Trakasserier
      • Följer inte ordningsföreskrifter, policyer eller regelverk
      • Följer inte säkerhetsföreskrifter eller underlåter att använda skyddsutrustning
      • Allvarliga samarbetssvårigheter
      • Oförmåga att utföra arbetet: som väsentligt understiger vad man kan förvänta sig trots insatser av stöd, utbildning, instruktioner etc.
      • Hot och våld på arbetsplatsen
      • Illojalitet: skadar eller försvårar för arbetsgivarens verksamhet
      • Förskingring (även av mindre värde)
      • Trolöshet mot huvudman
      • Konkurrerande verksamhet, eller planering av sådan verksamhet
      • Bryta tystnadsplikten

      Inom illojalitet kan det i vissa fall även bli fråga om skadestånd, utöver uppsägning/avsked.

      Andra former av misskötsel, som kräver en annan hantering innan skäl för uppsägning föreligger, är t.ex. sjukdom, alkoholmissbruk, brott utfört på fritiden, fängelsevistelse, whistleblowing (dvs. privatanställdas möjlighet att avslöja händelser när ett brott föreligger) etc. Offentlighetsanställda har också en förstärkt rätt att avslöja brister i verksamheten på ett annat sätt än privatanställda.

      Hantering

      När något inträffat måste man som arbetsgivare påtala misskötseln för den anställde att detta inte är accepterat. Det kan ske genom muntliga och skriftliga tillsägelser, varningar etc. Den anställde ska också getts möjlighet till förklaring och i vissa lägen kunna utföra rättelse och upphöra med misskötseln. I många fall kan det krävas flera tillsägelser, både muntliga och skriftliga, innan det föreligger saklig grund för uppsägning. Beroende på omständigheter och nivån på misskötseln, t.ex. när det handlar om grova företeelser, kan dessa händelser istället bli föremål för avsked istället för uppsägning.

      För att i slutändan kunna säga upp en person krävs att arbetsgivaren kan visa att saklig grund finns. Bevis bör vara skriftliga och de får inte grunda sig på lösa rykten. Som arbetsgivare måste du kunna klarlägga fakta, vad har hänt, vad har sagts, vilken konsekvens eller skada har uppkommit i samband med detta etc. Dokumentera alla eventuella problem och händelser. För loggbok med datum om vad som hänt och vad man gjort för att åtgärda problemet. Vad har sagts i möten, vem var med, vad kom ni överens om etc.

      Arbetsgivarens insatser

      Du som arbetsgivare måste också kunna visa på att du gjort tillräckligt för att en anställd ska kunna klara av sitt arbete eller på annat sätt skapat förutsättningar för att lösa problemet såsom t.ex.

      • Information
      • Upprätta handlingsplaner
      • Handledning, fadder, stöd
      • Utbildning
      • Samtalsdiskussioner
      • Kontakt med vårdinrättning
      • Viss anpassning av arbetsuppgifter

      Självklart beror detta på vilken misskötsamhet eller händelse det handlar om. Omständigheter som ytterligare kan påverka utredningen och hantering av händelsen eller problemet är verksamhetens storlek. Ett större företag har oftast ökade möjligheter till stöd, utbildningsinsatser, omplaceringsmöjligheter etc. än ett litet. Även vilken ställning man har i verksamheten påverkar. En chef har större skyldigheter i och med sin förtroendeställning etc.

      Erinran och varning

      Muntliga tillsägelser kanske inte räcker för att komma tillrätta med ett problem. Ett sätt att senare också kunna bevisa att man som arbetsgivare har påtalat ett problem eller misskötsel är skriftlig dokumentation t.ex. i form av erinran eller varning. 

      En erinran är en tillrättavisning. Man beskriver problemet och misskötsamheten, uppmanar till att det upphör och vilka konsekvenser det ytterst kan få för anställningen. Denna form av tillsägelse kan uppfattas som en varning och kallas ibland för en LAS-varning. Denna form av erinran behöver inte förhandlas med facket.

      Det som annars kallas för varning är en skriftlig tillsägelse om brott mot anställningsavtalet och som ska fungera som disciplinär åtgärd. Varningar finns bara reglerat i kollektivavtal och ska då föregås av en facklig förhandling innan den lämnas över. Där hänvisas också till att om företeelsen upprepas kan anställningen bli föremål för uppsägning eller avsked.

      Om fortfarande ingen bättring sker, och beroende på vilken misskötsamhet det gällde, måste arbetsgivaren titta på vilka möjligheter det finns för omplacering innan en uppsägning kan ske. Omplaceringen ska t.ex. inte göras på bekostnad av att problemet kvarstår eller skapa risker för andra anställda. Är t.ex. misskötsamheten grov finns i regel inte skäl alls för omplacering.

      När det handlar om personliga skäl är det lediga tjänster, som individen har tillräckliga kvalifikationer för, som kan bli föremål för omplaceringsskyldigheten. Arbetsgivaren är inte skyldig att skapa nya arbetsuppgifter eller inrätta en ny tjänst. En viss inlärningstid kan komma att accepteras. Det är den juridiska enheten som kan bli föremål för utredningen, i undantagsfall driftsenhet på annan ort.

      Omplaceringsskyldigheten innebär inte någon direkt rätt för den enskilde att behålla samma typ av anställningsvillkor.

      Innan själva uppsägningen kan verkställas ska den anställde underrättas två veckor innan uppsägningen är tänkt att genomföras. Om den anställde är med i ett fackförbund ska det förbundet varslas samtidigt. Detta oavsett om det finns ett kollektivavtal eller inte. Finns lokal facklig klubb (som den anställde är medlem i) skickas varslet dit, annars till fackförbundet regionalt.

      Om man som arbetsgivare inte känner till om den anställde är medlem i ett fackförbund eller inte måste frågan ställas till den anställde. Är den anställde inte medlem har denne en möjlighet att ta hjälp av annat ombud.

      • Word Underrättelse om uppsägning 2025
        Ladda ner
      • Word Varsel till facket om uppsägning av personliga skäl 2025
        Ladda ner

      Den fackliga organisationen, den anställde själv eller med eget ombud, har möjlighet att begära överläggning med anledning av varslet av den tilltänkta uppsägningen. Begäran om överläggning måste ske inom en vecka från det att underrättelsen eller varslet har lämnats.

      Arbetsgivaren måste på en uttrycklig begäran skriftligen uppge de omständigheter som ligger till grund för uppsägningen. Viktigt att då ta med alla omständigheter, eftersom det normalt inte får tillkomma ytterligare omständigheter, om frågan skulle drivas vidare till rättegång i ett senare skede.

      Så länge överläggning pågår kan uppsägningen inte verkställas och lön och andra förmåner gäller som vanligt.

      Efter att eventuell överläggning är avslutad, eller om detta inte har begärts, lämnas ett besked om uppsägning till den anställde personligen. Uppsägningen anses gälla tidigast från det att den anställde får ta del av uppsägningen. Kan det därför inte göras personligen måste beskedet skickas i rekommenderat brev till den senast kända adressen. Uppsägningen anses då ha skett vid utkvitteringen, eller senast 10 dagar efter inlämningen till posten. Om den anställde är på semester räknas uppsägningen ha skett tidigast dagen efter att semestern upphörde.

      För att uppsägningen ska vara giltig måste den innehålla:

      • Namn
      • Sista anställningsdag
      • Anledningen till uppsägningen (om detta har begärts)
      • Hur uppsägningen kan ogiltigförklaras eller hur skadestånd kan yrkas
      • Uppgift om att företrädesrätt till återanställning inte gäller (återanställningsrätt är bara möjlig vid uppsägning pga arbetsbrist)

      Uppsägningstid

      När en arbetsgivare säger upp en anställd gäller uppsägningstid enligt Lagen om anställningsskydd:

      - 1 månad om den sammanlagda anställningstiden är mindre än 2 år,

      - 2 månader om den sammanlagda anställningstiden är 2-4 år,

      - 3 månader om den sammanlagda anställningstiden är 4-6 år,

      - 4 månader om den sammanlagda anställningstiden är 6-8 år,

      - 5 månader om den sammanlagda anställningstiden är 8-10 år och

      - 6 månader om den sammanlagda anställningstiden är minst 10 år

      Däremot kan andra uppsägningstider gälla om det är avtalat i ett individuellt anställningsavtal, kollektivavtal eller om den anställde har anställts före den 1 januari 1997.

      • Word Besked om uppsägning på grund av personliga skäl 2025
        Ladda ner

      Under uppsägningstiden gäller generella regler som om den anställde varit i tjänst:

      Arbete/avstängning

      En arbetsgivare kan inte automatiskt stänga av en medarbetare från arbetet, om det inte föreligger särskilda skäl, t.ex. om det skulle äventyra säkerheten, en förtroendefråga eller liknande. Däremot finns inget som hindrar att man kommer överens om en arbetsbefrielse under uppsägningstiden. Har man inte avtalat om något annat ska annars den anställde arbeta tiden ut.

      Lön och villkor

      Under uppsägningstiden har också den anställde rätt till ordinarie lön och anställningsförmåner, förutsatt att man står till arbetsgivarens förfogande. Detta gäller även om det inte finns några arbetsuppgifter eller i vissa fall till och med om arbetstagaren är olovligt frånvarande. Om den anställde däremot inte står till arbetsgivarens förfogande, eller inte behöver göra det, och börjar på ny anställning, kan dessa nya inkomster avräknas från uppsägningslönen.

      Semester

      Redan beviljad semester, som redan innan var förlagd under uppsägningstiden, har den anställde rätt att häva. Arbetsgivaren kan inte heller ensidigt lägga ut ny semester under uppsägningstid. Den anställde har å sin sida inte heller rätt att själv bestämma att semester ska tas ut under uppsägningstid.

      Förlängning av uppsägningstid

      Om arbetsgivaren av någon anledning skulle vilja förlänga en uppsägningstid, t.ex. om det finns arbete som man vill att den anställde ska utföra, måste detta avtalas i särskild överenskommelse. Arbetsgivaren måste kunna bevisa att sådan överenskommelse finns, annars kan den ursprungliga uppsägningen komma att hävas.

      Söka arbete

      Under uppsägningstiden har den anställde rätt att, i skälig omfattning, vara ledig med bibehållen ersättning, för att söka andra arbeten. Det kan t.ex. handla om att kunna gå på anställningsintervjuer eller besöka Arbetsförmedlingen.

      Vissa kollektivavtal kan ha andra regler kring dessa och andra områden och omständigheter. I många fall går det också att göra separata överenskommelser kring sådant innan uppsägning görs.

      Tvåmånadersregeln

      Om uppsägningen beror på personliga skäl, får den inte grundas enbart på omständigheter som har hänt, eller som arbetsgivaren känt till, mer än två månader innan underrättelse om uppsägning lämnas, om inte den anställde själv gått med på det eller om det finns andra synnerliga skäl för det. Det kan t.ex. behövas tid för komplicerade utredningar osv.

      I många fall är det också flera händelser som kan vara orsaken till att det uppstår en allmän misskötsamhet. Då får inte den senaste omständigheten eller företeelsen som man åberopar, vara äldre än två månader. Det går alltså att även ta med äldre händelser, om det är avgörande för och kopplat till den orsak som uppsägningen handlar om.

      Uppsägning pga. personliga skäl - Vad säger lagen?

      Specifikation

      • Uppsägning på grund av personliga skäl
      • 54
      • Guide
      • 6
      • Word
      Välj din plan

      Med vårt abonnemang får du obegränsad tillgång till alla våra dokument och guider